Inför workshopen plockade jag fram några böcker som stått fint på sin plats i hyllan sedan formativ bedömning började bli ett modeord och varenda studiedag och ledig tid användes till att arbeta kring detta begrepp. Jag minns så väl en studiedag med en föreläsning av Christian Lundahl, för kanske 4-5 år sedan. Många av de tankar och arbetssätt han presenterade då var helt obekanta för mig och jag vet att jag till och med tvekade på om de gick att genomföra. När jag läser litteraturen nu, några år senare, känns allt så självklart. Kanske har jag skapat mig min egen bild av formativt arbete som gör att jag förstår det i praktiken på ett annat sätt.
På workshopen visade jag tidigt upp denna kort film som Skolverket gjort. Läraren i filmen berättar om att formativ bedömning för honom innebär att klargöra för eleverna var de befinner sig, tydliggöra vilka mål de har och vilket syftet är med varje lektion. En god sammanfattning av begreppet, enligt mig!
Olika formativa arbetssätt/verktyg som jag och workshopdeltagarna tog upp var:
- Lärloggar/loggböcker, för att reflektera över vad man lärt sig och hur.
- Utvärderingar.
- Kort i olika färger (som syns i videoklippet) som eleverna har för att visa hur väl de hänger med i undervisningen.
- Att läraren slumpvis väljer vilken elev som ska svara på frågan eller göra ett inlägg i diskussionen (vilket också syns i videoklippet), också för att se hur väl eleverna hänger med och för att få samtliga elever att deltaga.
- Portfolio; ett sätt att samla sina alster och reflektioner kring dem.
- Kamratbedömning. Eleverna får träna i att sätta ord på vad som gör en bra text/en bra presentation.
- Bedömningsmatriser. Elever kan till en början få en bedömningsmatris av läraren att bedöma sin egen eller en kompis arbete utifrån. Därefter kan de få delta i arbetet med att skapa bedömningsmatriser själva.
I boken "Formativ bedömning i praktiken" av Helena Wallberg ges förslag på hur formativa frågor kan se ut i en klassrumssituation. Dessa tyckte jag var extra intressanta för SVA-läraren, då de förutom att de leder till ökad reflektion kring sitt lärande, är ett sätt att arbeta språkutvecklande. Frågorna är inte de enkla "Hur går det?" och "Går det bra?"och eleverna kan inte bara svara "Ja", "Nej" eller "Bra" utan måste träna sig på att sätta ord på vad de gör och vart de vill nå. Här är några exempel på sådana frågor:
- Hur långt har du kommit? Hur har du tänkt fortsätta arbetet?
- Vad är du mest nöjd med hittills?
- Om du skulle göra om något, vad skulle det vara?
- Hur skulle du kunna förbättra din inledning/avslutning?
- Berätta för mig om det här!
