Att kombinera text och bild

När man arbetar med SVA på en grundläggande nivå är det ganska självklart att man använder sig mycket av bilder i sin undervisning. En bild är ett enkelt sätt att förmedla innehåll på och om man söker ett konkret ord så är det det snabbaste sättet för att alla ska förstå. Bilder kan även skapa känslor och vara grund för diskussion, vilket är ett sätt att engagera och få igång eleverna.

För att klara svenska som andraspråk för årskurs 3 ska eleven kunna "genom att kombinera sina texter med bilder förtydliga och förstärka sina budskap" och för årskurs 6 "förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap genom att kombinera text med olika estetiska uttryck". För årskurs 9 återkommer samma kunskapskrav men att eleven även ska kunna kombinera olika texttyper.

Eftersom min nybörjarklass fortfarande arbetar mot kunskapskraven för årskurs 3 har jag börjat en serie med uppgifter som berör det första kunskapskravet. Eleverna har vid ett flertalet gånger fått beskriva och berätta till olika foton och bilder, både skriftligt och muntligt. Detta är ett första steg för mig att se att de förstår hur text och bild kan passa ihop och kombineras.

En elevtext, skriven till en bild.
Eleven fick uppgiften i Google Classroom och ombads lägga in bilden själv.

Under de senaste veckorna har de fått arbeta med att skapa bildspel under temat "Mina intressen". Bildspelen skapar de med hjälp av sin iPad i programmet iMovie. Kravet var att de skulle ha 10-15 bilder och skriva någon text eller rubrik till varje bild.

Mitt exempelbildspel i iMovie.

Nästa uppgift eleverna ska få är att de får en bildserie, som jag fått från boken Språkmosaik. Eleven ska skriva en berättelse utifrån bildserien. I och med detta kommer jag tala om begreppet "röd tråd", som återkommer i ett annat kunskapskrav, nämligen att eleven "skriver en berättande text med röd tråd samt i huvudsak fungerande handling".

Följande uppgift, och själva slutuppgiften, är att skriva en egen berättelse och kombinera den med en bild som de hittar eller tar själva. De kommer att få en rubrik av mig, t.ex. "Slagsmålet", "Den nya skolan" eller "Skatten". Om eleven skriver en berättande text med röd tråd och en fungerande handling samt väljer en bild som förtydligar och förstärker berättelsens budskap så har hen uppnått minst två kunskapskrav för årskurs 3.

Att använda lässtrategier

För att uppnå kunskapskraven för årskurs 3 i Svenska som andraspråk ska eleven "läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt". I det centrala innehållet står det att man ska arbeta med lässtrategier "för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll". Att använda lässtrategier är alltså sett som något grundläggande för att ens komma igång med läsningen på ett nytt språk.

I dag introducerade jag ett arbetssätt med lässtrategier på ett väldigt grundläggande sätt i min språkintroduktionsklass. Vi kommer att öka mängden läsning mycket i klassen, ifrån att bara ha läst enkla, korta texter under den första terminen i svenska skolan, så ska vi nu börja läsa korta berättelser och komma vidare till enkla romaner. Vi ska även komma in på olika sorters genrer och hur olika man läser olika sorters texter.

Inledningsvis bad jag eleverna fråga klasskompisen bredvid vad hen läser, när hen läser och vad hen läste i hemlandet. Några elever bjöd på exempel på vad klasskompisen berättat. Vi pratade kort om betydelsen av läsning både på svenska och hemspråket. Det visade sig att många elever i klassen inte läser något för tillfället, förutom sina läxor. Ett fåtal läser romaner, faktaböcker och nyheter på sina hemspråk och är mer läsvana, men det finns alltså även många i gruppen som knappast kan räknas som några bokslukare.

Efter denna korta scanning delade jag ut boken, en berättelse som heter "Ramona och Zarko", som återfinns i häftet "Novellhäfte 1" av Natur och Kultur. Eleverna ska få läsa själva så småningom men i dag läste jag högt för dem och de fick följa med i boken. Jag stannade till efter varje sida för att kolla förståelsen.

De lässtrategier vi använde oss av i dag var:

• Förutsäga/förutspå: När vi hade läst rubriken och tittat på bilden på första sidan frågade jag vad eleverna trodde att texten skulle handla om. Vi spånade en ganska lång stund på vad som var rimligt. Att det var två namn, att de kunde vara kompisar, att namnen inte var svenska o.s.v.
• Ställa frågor till texten: Efter varje sida ställde jag först frågan "Har ni några frågor?" och eleverna ställde frågor, mestadels om nya ord. Vi skrev upp de nya orden. Därefter ställde jag frågor till eleverna om textens innehåll och vi sammanfattade varje sida.
• Reda ut oklarheter: Vi ställde frågor och bekräftade eller rättade varandras antagande om textens innehåll.
• Sammanfatta: När vi läst klart för denna gång skrev vi loggbok. Eftersom det var första gången så gjorde vi det tillsammans denna gång. Jag fokuserade på ordet sammanfattning, eftersom även detta är ett nytt begrepp för gruppen. Vi skrev vad vi lärt oss av texten, vad texten handlade om och alla fick skriva själva vad de tyckte om texten.

På nästa läslektion ska jag arbeta med samma upplägg för att därefter släppa eleverna med att fortsätta sin läsning och loggboksskrivning själv med handledning. Så småningom ska eleverna få välja egna böcker att läsa.

För att läsa mer om lässtrategier rekommenderar jag detta blogginlägg på "Katarinas svenska" samt dessa åhörarkopior av Josefin Nilsson.

Ett utvidgat svenskämne - är det något att ha?

Svenska och Svenska som andraspråk är två skilda skolämnen med både likheter och olikheter. Likheterna i det centrala innehållet är ganska stora men undervisningsmetoder och fokus brukar skilja sig mycket åt. Hur är egentligen attityderna till dessa olika ämnen och hur skulle ämnena kunna utvecklas för ökad måluppfyllelse hos eleverna?

Dessa tankar har dykt upp när jag den senaste veckan läste en rapport som gavs ut av Myndigheten för skolutveckling år 2004. Rapportens syfte är att kartlägga undervisningen i Svenska som andraspråk för att ge förslag om eventuella förändringar. Jag hittar inte rapporten på nätet, dock denna tidningsartikel som hänvisar till den, om ni vill veta mer. (Och jag har själv en pdf-kopia om någon skulle vara intresserad.)

Enligt kartläggningens resultat är Svenska som andraspråk ett ämne som anses vara till för svaga elever i jämförelse med den "vanliga" svenskundervisningen. Även om många lärare säger sig se ämnena som likvärdiga så finns ändå uppfattningen om att SVA dels är ett ämne som det är lättare att få ett högt betyg i, dels ett ämne som är till för "B-laget". Utifrån denna syn ger författarna förslaget om att Svenska som andraspråk och Svenska borde slås samman till ett utvidgat svenskämne som då skulle ha viss fokus på flerspråkighet.

Jag har vacklat i mina åsikter om det här förslaget. Från att ha tyckt att det var helt galet till att se rimligheten i det till att åter tänka att det inte skulle fungera. För mig är ämnena så oerhört skilda åt och är uppenbart olika kurser. Jag har undervisat i Svenska tidigare också och har då ett helt annat fokus och andra ingångar än jag har med andraspråkselever.

Ändock gillar jag tankeexperimentet om att göra om ämnet och funderar över om huruvida samma attityd finns till ämnet i dag eller om det har ändrats. Det var ju ändå 11 år sedan rapporten kom! På min skola är Svenska som andraspråk ett så stort ämne och det är inte fråga om att en andraspråkselev skulle få läsa Svenska, men kanske är det annorlunda på andra skolor?

Jag hörde av mig till Mikael Olofsson, som är en av författarna till rapporten, och som arbetar på Nationellt Centrum för Svenska som Andraspråk, för att höra hans inställning till frågan i dag. Han svarade att han anser att många av resonemangen i rapporten fortfarande är aktuella och att det skulle vara värt att utreda SV/SVA-frågan på nytt. Han beskrev att många, såväl lärare som föräldrar, hör av sig till dem då de anser att många frågetecken om ämnet uppkommit, t.ex. om dess likvärdighet.

Hade det fungerat att slå ihop ämnena? Hade det ökat likvärdigheten? Hade det försvårat för läraren att nå vissa elever? Vilka nackdelar och fördelar har förslaget egentligen? Vad tycker ni?

Gott nytt SVA-år!

Det är nytt år och efter ett långt uppehåll från bloggandet tar jag nya krafter igen. 2016 står ämnet Svenska som andraspråk inför ytterligare utmaningar. Antalet nyanlända har ökat kraftigt och det ändrar förutsättningarna för undervisningen.

Det som många mindre kommuner står inför är att ett litet antal helt nyanlända skrivs in i en skola och placeras tillsammans med elever som har svenska som modersmål och/eller elever som har läst SVA längre än dem. Gott så, en blandning av nivåer kan ofta gynna en språkutveckling. Men det jag hör från lärare är en enorm frustration över att inte hinna med. Att blanda elever i svenska och svenska som andraspråk är enligt mig också ofta förenligt med okunskap om de stora skillnader som finns mellan ämnena. Men vad ska man göra när resurser saknas?

Inte ens i den stora verksamhet som jag arbetar i får vi tag på utbildade lärare och vi är pressade att ta in fler elever i våra grupper. Man måste hela tiden hitta vägar för att nyttja de resurser som faktiskt finns, t.ex. att använda eleverna själv som resurser. Jag försöker snabbt scanna av elevernas kunskaper för att kunna gruppera elever i klassrummet så att den snabbe får utmaningar genom att få lära den som behöver mer stöttning. Det är också viktigt att nyttja varenda lärare som finns i sin verksamhet. Samarbeta för att pussla ihop och stötta för att kunna få koll på varje individs utveckling. För det går inte att tänka en SPR-klass som vilken grupp som helst. Varje individ är helt unik och behöver särskild anpassning därefter.

I utmaningar finns förstås möjligheter och det som glädjer mig är den fina lärarkår som svetsar sig samman och orädda ställer frågor och hjälper till. I forumet "Svenska som andraspråk" och "Språkintroduktionen" på Facebook har jag själv fått svar på många frågor och fått ökad förståelse för hurdan andra lärares vardag ser ut.

Det är många som ser utmaningar som ett gissel, som ett sätt att långsamt börja ge upp. Det gör inte jag. Därför blir mitt nyårslöfte att enträget kämpa för att höja statusen för mitt yrke och ämne samt att öka entusiasmen inom lärarkåren. Kan ni hjälpa mig att hålla det?