Det där med förförståelse...

Förförståelse talar man mycket om, när man talar om språkutvecklande arbetssätt och nyanländas lärande. Att väcka kunskaper till liv eller ge en god bakgrund till det stoff man sedan ska bearbeta. Man kan förstås jobba med detta moment (som för övrigt är den första delen av ett klassiskt cirkelmodellarbete) på en mängd olika sätt. T.ex. kan man arbeta med bilder och videoklipp eller göra ett studiebesök.

Om ämnet är bekant för eleverna så är det ett mycket smidigare sätt att arbeta på och man kommer snabbare till själva språklärandet. Det är också en trygghet för eleverna, att direkt hänga med på vad lektionen handlar om, och ett sätt att lyfta deras tidigare kunskaper.

I dag skulle mina elever få börja läsa en ny text. Vi ska läsa texten dels för att bygga upp ordförrådet, dels för att träna på att återberätta text muntligt och skriftligt.

Texten jag valt ut var sagan Snövit, som jag även läst tidigare med SPR-elever och som jag vet att de flesta har hört förut. Den finns med i en sagotradition som i princip alla barn och ungdomar har varit i kontakt med (enligt mina erfarenheter!).

De fick först bilder av mig. Vi skrev upp ord vid kanten av bilderna. Sedan lyssnade vi på texten (den finns på youtube som ljudbok) samtidigt som de fick texten på papper framför sig.

Då och då stannade vi i texten och talade om nya ord. Efter att vi lyssnat på en del av texten bad jag eleverna återberätta handlingen med hjälp av bilderna.

I slutet av 50-minuters-lektionen producerade eleverna egna meningar på svenska, på ett sätt jag inte sett hos många av dem förut. De sa saker som "Drottningen frågade spegeln: Vem är vackrast i landet? Spegeln svarade: Snövit. Drottningen blev arg." Dit kom vi så snabbt, eftersom eleverna redan kan huvuddragen i sagan (eller direkt kan få det genom att titta på bilderna).

Nu har jag full koll på elevernas förförståelse och vi kan fortsätta jobba med stoffet. Berättartekniken, de nya orden, stavningen och att så småningom lyckas skriva en egen berättelse på svenska.

Inleda arbetet med satsdelar

Mina Språkintroduktionselever fick i dag fortsätta att arbeta med en text om en vanlig dag. Otroligt nog klagar ingen ännu på att det är tråkigt. Kanske är det för att varje lektion har en ny infallsvinkel?

I dag delade jag ut texten "Min dag". I utskriften är den svartvitt men i den versionen som jag visade på tavlan har orden olika färger, beroende på vilka satsdelar de tillhör. 

Efter att vi läst igenom hela texten, talat om uttal och nya ord, så delade jag ut färgpennor till eleverna. Nu skulle de stryka under alla verb (d.v.s. subjekt) i en färg och sedan ord för tid och plats (d.v.s. adverbial) med en annan färg.

Därefter samlade vi orden på tavlan under rubrikerna "Verb", "Tid" (När?) och "Plats" (Var?). Att samla satsdelar på så sätt är mitt sätt att börja arbeta mer grammatiskt med eleverna. Så småningom kommer jag att säga "tidsadverbial" och "subjekt" i stället. 

Man talar så mycket om att stöttning (scaffolding) är det som krävs för att andraspråksinlärare ska lyckas i skolan. Detta är stöttning i praktiken för mig. Att arbeta successivt med alla moment, bygga upp färdigheterna kontinuerligt. Skriva upp nya ord, förtydliga med färger och understrykningar. Jag hoppas Gibbons skulle hålla med mig!

Fortsättning skrivprocessen

"I dag ska ni skriva en text". Eleverna greppade sina pennor, märkbart omedvetna om att de faktiskt nu för första gången under mina svensklektioner skulle producera en text. Med hjälp av projektorn visade jag på tavlan de bilder på Kalles dag som vi talade om på förra lektionen (se förra inlägget) och stödord till varje bild (t.ex. vaknar, kliver upp ur sängen, äter frukost). Jag förklarade lite kort hur jag ville att de skulle skriva. Sa att de kan variera "Kalle" med "han" exempelvis.

Alla elever skrev texter på max 30 minuter och lämnade sedan in dem till mig. Som jag nämnt innan är dessa elever på rätt skilda nivåer i svenskan och det fina med skrivande är att de ändå kan lära sig något, vilken nivå de än befinner sig på.

Det här första exemplet är av en av de elever i klassen som har svårast i klassen. Hens träning ligger i att få till stora/små bokstäver, punkt på rätt plats och att förstå alla ord, som är helt nya för hen. Hen kan absolut vänta med svårare saker som ordvariation och variation i meningsuppbyggnaden.

Exemplet nedan är en elev, som jag av denna text kan se är en risktagare. Hen testar hejvilt att ändra på ordföljden och lägga till och dra bort. Ett väldigt effektivt sätt att lära sig ett språk på! Varje gång hen blir rättad av mig kommer hen komma ett steg närmre en bättre svenska. Den här eleven kan nu bli medveten om hur ordföljden ser ut i språket och ska få träna på olika sätt att skriva kronologiskt.

När jag låter elever skriva rättar jag alltid texterna och lämnar tillbaka dem till eleverna så att de får renskriva dem. På nästa lektion ska jag visa en orättad elevtext för klassen som klassen ska få rätta tillsammans med mig. 

Jag scannar alltid elevernas texter och sparar dem. De kan komma till användning senare under året, bl.a. för att visa för eleven hur långt hen har kommit i sin språkutveckling eller om jag själv är osäker på underlaget för eleven. 

Skrivprocessen: Att få nybörjare att skriva sin första text

Hur får man en elev att skriva? Ja, det är ju så mycket mer än att bara formulera en instruktion till en uppgift. I synnerhet när man arbetar med svenska som andraspråk och med nybörjare i svenska.

Detta läsår har jag förärats med en Språkintroduktionsklass med elever som var nybörjare i svenska skolan i maj i år. Samtliga har ganska god skolbakgrund, 7-11 år i hemländerna, men som med de flesta klasser i skolor runtom i världen så är de ändå olika snabba i sin språkliga utveckling och olika motiverade till att lära. Därför är det viktigt att jobba stegvis och varierat för att få med alla på tåget, såväl de mest ambitiösa som de långsammare.

I dag inledde jag ett skrivprocessarbete som ska leda till att de ska skriva sin första riktiga text på svenska. Den ska handla om vad de gör en vanlig dag. Uppgifterna jag har använt har jag hämtat från Karin Rehman, som jag lyssnade på på Symposium i svenska som andraspråk 2015 (vilket jag skrivit lite om här). Uppgifterna och en presentation från hennes föreläsning ligger på den här hemsidan.

Principen jag följer är cirkelmodellen (se tidigare inlägg) d.v.s.
1) Väcka till liv förkunskaper/bygga upp förförståelse
2) Läsa en modelltext
3) Skapa en text tillsammans
4) Skapa en text själv

Lektionen

Vi startade lektionen med att jag visade eleverna bildserien Kalles dag. Bild för bild gick vi igenom vad han gör vid olika klockslag. Jag skrev ner stödord på tavlan.

När vi var klara läste jag upp inledningsmeningen från varje stycke i texten "Kalles dag". I detta momentet vill jag bara att de lyssnar på mig delvis för att träna upp sin intonation men även för förmågan att ta in information genom att lyssna. Jag bad eleverna i kör repetera de meningar jag läste vilket fick många att börja skratta. Samtidigt märkte jag att många elever gjorde det utmärkt och jag antar att de är den lyssnande typen av inlärare. Det blogginlägget - om hur man lär sig språk olika (vissa genom skrift och vissa genom att lyssna) - får jag formulera en annan gång!

Texten "Kalles dag", som jag alltså ännu inte delat ut till eleverna, är uppbyggd på så sätt att första meningen i varje stycke är enkel språkligt. Den borde samtliga elever förstå bra. Men de kommande meningarna i stycket är lite mer utvecklade och med lite fler avancerade ord, vilket kan utmana de lite snabbare eleverna. På så sätt får alla elever ett sammanhang av vad texten handlar om och de snabbare eleverna tråkas ändå inte ut.

Efter detta moment delade jag ut meningarna till eleverna i pappersremsor. Nu skulle de placera dem i rätt ordning parvis.

Nästa steg är att eleverna med hjälp av stödord och bildserien ska få skriva ihop en sammanhängande text själva om Kalles dag. Den kommer att ge mig en bild av hur väl eleverna hängt med på den inledande delen av arbetet. Därefter kommer vi att läsa texten "Kalles dag" och ha den som modelltext. Vi kommer att arbeta med nya ord och titta på konnektorer, verb och styckeindelning.

Först efter detta förarbete ska eleverna få skriva om en vanlig dag i deras liv. Förhoppningsvis är de vid det läget tillräckligt stöttade för att bygga upp sin första riktiga svenska text utan att den och de ska falla.