Att använda lässtrategier

För att uppnå kunskapskraven för årskurs 3 i Svenska som andraspråk ska eleven "läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt". I det centrala innehållet står det att man ska arbeta med lässtrategier "för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll". Att använda lässtrategier är alltså sett som något grundläggande för att ens komma igång med läsningen på ett nytt språk.

I dag introducerade jag ett arbetssätt med lässtrategier på ett väldigt grundläggande sätt i min språkintroduktionsklass. Vi kommer att öka mängden läsning mycket i klassen, ifrån att bara ha läst enkla, korta texter under den första terminen i svenska skolan, så ska vi nu börja läsa korta berättelser och komma vidare till enkla romaner. Vi ska även komma in på olika sorters genrer och hur olika man läser olika sorters texter.

Inledningsvis bad jag eleverna fråga klasskompisen bredvid vad hen läser, när hen läser och vad hen läste i hemlandet. Några elever bjöd på exempel på vad klasskompisen berättat. Vi pratade kort om betydelsen av läsning både på svenska och hemspråket. Det visade sig att många elever i klassen inte läser något för tillfället, förutom sina läxor. Ett fåtal läser romaner, faktaböcker och nyheter på sina hemspråk och är mer läsvana, men det finns alltså även många i gruppen som knappast kan räknas som några bokslukare.

Efter denna korta scanning delade jag ut boken, en berättelse som heter "Ramona och Zarko", som återfinns i häftet "Novellhäfte 1" av Natur och Kultur. Eleverna ska få läsa själva så småningom men i dag läste jag högt för dem och de fick följa med i boken. Jag stannade till efter varje sida för att kolla förståelsen.

De lässtrategier vi använde oss av i dag var:

• Förutsäga/förutspå: När vi hade läst rubriken och tittat på bilden på första sidan frågade jag vad eleverna trodde att texten skulle handla om. Vi spånade en ganska lång stund på vad som var rimligt. Att det var två namn, att de kunde vara kompisar, att namnen inte var svenska o.s.v.
• Ställa frågor till texten: Efter varje sida ställde jag först frågan "Har ni några frågor?" och eleverna ställde frågor, mestadels om nya ord. Vi skrev upp de nya orden. Därefter ställde jag frågor till eleverna om textens innehåll och vi sammanfattade varje sida.
• Reda ut oklarheter: Vi ställde frågor och bekräftade eller rättade varandras antagande om textens innehåll.
• Sammanfatta: När vi läst klart för denna gång skrev vi loggbok. Eftersom det var första gången så gjorde vi det tillsammans denna gång. Jag fokuserade på ordet sammanfattning, eftersom även detta är ett nytt begrepp för gruppen. Vi skrev vad vi lärt oss av texten, vad texten handlade om och alla fick skriva själva vad de tyckte om texten.

På nästa läslektion ska jag arbeta med samma upplägg för att därefter släppa eleverna med att fortsätta sin läsning och loggboksskrivning själv med handledning. Så småningom ska eleverna få välja egna böcker att läsa.

För att läsa mer om lässtrategier rekommenderar jag detta blogginlägg på "Katarinas svenska" samt dessa åhörarkopior av Josefin Nilsson.