Om ämnet är bekant för eleverna så är det ett mycket smidigare sätt att arbeta på och man kommer snabbare till själva språklärandet. Det är också en trygghet för eleverna, att direkt hänga med på vad lektionen handlar om, och ett sätt att lyfta deras tidigare kunskaper.
I dag skulle mina elever få börja läsa en ny text. Vi ska läsa texten dels för att bygga upp ordförrådet, dels för att träna på att återberätta text muntligt och skriftligt.
Texten jag valt ut var sagan Snövit, som jag även läst tidigare med SPR-elever och som jag vet att de flesta har hört förut. Den finns med i en sagotradition som i princip alla barn och ungdomar har varit i kontakt med (enligt mina erfarenheter!).
De fick först bilder av mig. Vi skrev upp ord vid kanten av bilderna. Sedan lyssnade vi på texten (den finns på youtube som ljudbok) samtidigt som de fick texten på papper framför sig.
Då och då stannade vi i texten och talade om nya ord. Efter att vi lyssnat på en del av texten bad jag eleverna återberätta handlingen med hjälp av bilderna.
I slutet av 50-minuters-lektionen producerade eleverna egna meningar på svenska, på ett sätt jag inte sett hos många av dem förut. De sa saker som "Drottningen frågade spegeln: Vem är vackrast i landet? Spegeln svarade: Snövit. Drottningen blev arg." Dit kom vi så snabbt, eftersom eleverna redan kan huvuddragen i sagan (eller direkt kan få det genom att titta på bilderna).
Nu har jag full koll på elevernas förförståelse och vi kan fortsätta jobba med stoffet. Berättartekniken, de nya orden, stavningen och att så småningom lyckas skriva en egen berättelse på svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar